snörvel

Det tog bara två veckor så kom första förkylningen. Ganska lindrig än så länge men få se...

För 2 år sen var igår den beräknade dagen för Ted. vi fick vänta 6 dagar till innan han kom. Så på lördeagen firar vi 2 års dagen! Tänk det! Och då V fyllde 2 var det bara 2,5 mån tills Ted kom. Tänk om 3:an sku va på väg nu. Nej, jag är nog nöjd med 2 för tillfället. Och med att förtjäna lite pengar. Men sku bra kunna tänka mig vara hemma om några år då V börjar skolan. Sa siii...

Vi fick en otrevlig överraskning i fredags då det visade sig att övre våningen och glasrummet är byggt utan byggnadslov. Så nu håller vi på att reda ut den härvan. Borde ju vara förra ägarna som ska stå för det men man vet ju aldrig. Spisen vi tänkt laga i vardagsrummet får vi iaf glömma för tillfället.

Nu blir det en varm dusch före sängen kallar. Natti natti.

Ska bjuda på en bild från då vi var till Wasalandia ifall ni glömt killarna! :)

vardagen

Jaja, 2 kommentarer och man hoppar av glädje! :)
nå, ja men sitter hos mamma och har nån minut extra före vi ska fara hem. Tänkte kort dra igenom vardagen... Den har ju ändrtas massor sen jobbet började.

Morgonen börjar kring halv 7 då Ted vaknar och vill ha välling och tv-program. Jag duschar, fixar mig, äter frukost och väcker Vilgot. Klär på ungarna och senast efter halv 8 är vi i bilen på väg till dagis.
På eftermiddagen försöker jag hämta barnen vid 3 tiden. Sen bär det av hem där V oftast börjar leka och T vill ta igen sig framför Tv:n. Båda skriker om famntid och uppmärksamhet samt är trötta och oftast ganska gnälliga. Efter att man fått ihopkokt lite mat brukar humöret bli bättre. Sen är det antingen lek ute eller inne som gäller. Har jag tur får jag fara iväg på jumpa en sväng. Sen vid 7 tiden blir det kvällsmat. 8 läser jag gonattsaga och v somnar snabbt. Ted brukar va lite segare men sover oftast före 9. Sen blir det lite dator och tv tid före jag själv stupar i säng. Nu har nätterna varit väldigt oroliga sen dagisstarten så senast vi 2 har jag båda killarna under mitt täcke. Och sanrt är klockan halv 7 och hela rumban börjar om igen.

Det låter antagligen JÄTTEspännande men är faktist ganska nöjd med tillvaron för tillfället. :) Lite bättre nattsömn och jag skulle inte alls klaga. Visst är det annat än att va hemma. Men att återgå till jobbet har varit bra för mig själv iaf. Sen är det en helt annan femm att fundera på vad som är bäst för barnen. Men tills jag blir lottomiljonär är det så här det måste va !

funkar ej

Jag hittar varken tid eller ork eller lust att uppdatera här just nu. Det går bara inte med jobber på dagarna och hela rumban som följer när man kommer hem.
Ge mig lite tid att vänja mig så kanske jag hittar tillbaka. Om nu någon ännu finns där som vill läsa...

imorn kör vi

188 skoldagar kvar då till nästa sommarlov. Eller är det 190? inte ens det minns jag... :)
Men d känns bra och tror det kommer att göra hela familjen gott.

Jag vet att jag inte lagt upp bilder på länge. Lathet... Kanske under veckan...

början bra

Det har gått över förväntan. För oss alla 3. V har inte "klagat" alls. Där lär han va ganska lugn och frågar ofta när jag ska komma och har inte riktigt hittat kompisarna ännu. Men efter 2 dar är det en fröjd för lilla mamma att han åtminstone verkar trivas. T grät 3 minuter första morgonen. Efter det lär han ha varit sig själv, den glada solstråle han är. Idag hade han ätit en hel tallrik med fisksoppa och två mjuka bröd helt själv utan hjälp. Stooora killen min! :)
Gårdagen var jobbig för mig men idag gick det ren bättre. Kunde t.om koncentrera mig på jobbet 3 timmar.
Imorn för jag dem ren till 8 så de får vänja sig med att äta frukost där. Sen hämtar vi först halv 3 så det blir en heldag mao.
på fredag blir det sen 9 till halv 4. Och efter det hör det vardagen till det här med dagis. Men kommer vi så här lätt undan så är jag mer än imponerad över mina härliga söner. Får väl gå vänta på "takaisku" nu då.

ångest

Dagisinskolningen har börjat och ångesten bubblar i mig konstant. Inte för att börja jobba, det ser jag fram emot. Men för den här tiden innan barnen har vant sig. Precis som väntat har början inte varit något problem för Ted. Men den andra är upp och ner. Stackarn är ju så stor att han ren förstår en del och har väl insett att det slappa hemmalivet är slut nu. Jag VET att han kommer att trivas så småningom. Men förändringar är ju bara så svåra för honom har vi ju märkt.
nu just visar detta sig i att han konstant hänger i mina ben, gnäller, trotsar, gråter och sover oroligt. Tufft med andra ord. Jag hoppas verkligen att det fort går över. Och jag hoppas att det fortsätter lika smidigt för Ted. Säkert kommer det gråt där också. Men jag hoppas att han ännu är så liten att han liksom inte tänker lika mycket som V. Och att det därmed går smidigare...

effektivitet

Den här sista semestertiden präglas av effektivitet. Idag har vi/jag:
* varit till frissan med Ted
*varit själv på hälsogranskning
*tömt vår stora skrubb och sen fortsatte mannen med att riva alla hyllor och göra om den så det ryms mera
* gått igenom allt som fanns där och slängt massor.
* städat en annan skrubb
* städat pojkarnas rum, igen slängt en del och satt undan sånt som de inte leker med
*däremellan var jag också till butiken och lagat mat 2 gånger åt alla och försökt underhålla barn nu som då.
Som tur är ställde mamma upp som lite lektant här på kvällen. Hon vet också att det där med att vika lakan inte är min grej så hon vek alla lakan som jag sedan radade in! :)

Imorn är det dags för första delen av dagisinskolningen. Killarnas "egenvårdare" (? osäker på titeln) kommer hem och hälsar på dem.

sony, jvc eller canon?

Vår videokamera har sagt upp kontraktet och det lönar sig inte att fixa den. Får hela 53 e från försäkringsbolaget. jippii... Det kommer vi långt med! :) nå, men så är det ju när den är 5 år gammal. Nu är frågan vad vi ska ersätta den med. En lättanvänd med minneskort och som går att koppla ihop lätt med datorn. Så långt är jag med. Men det finns ju massor av modeller i den prisklass jag tänkt. nu just ligger det mellan de märken som jag nämner i rubriken. Kommentarer mottages med tacksamhet.