4 års killen

6.20 meddelade han att han är redo för att bli uppvaktad. Försökte luras med att det ännu är natt men det gick inte hem. Så en stund senare tassade övriga familjen in och sjlöng och hav paket.
Han var minst sagt lycklig över sitt älskade lego. Hade också hittat en urbra bok om riddarborgar som vi redan läst flera gånger. Nu ligger han framför tv:n och har fått order om att sova en stund så han orkar kalasa.

Vid den här tiden för 4 år sedan var jag på väg att ge upp. Jag hade fått all värkmedicin som fanns och lite därtill. Lustgasen spydde jag av och det mesta övriga tog inte på. Epiduralen gav en liten lindring. Hade nämligen en nervi kläm som gjorde så hiskeligt ont att själva värkarna var rena barnleken. Har senare förstått att det inte finns något man kan göra åt den där "nervsmärtan" förutom att få ut bebisen som är orsaken. Nå, iaf så började krystskedet lite för 14 och en timme senare var han äntligen ute. Då hade de redan förberett mig på att ta till sugkopp eller kejsarsnitt. Men läkaren bad mig att samla alla sista krafter och försöka en gång till. Jag lovade krysta en sista gång och gissa om han kom ut två krystar senare! Han var aningen blå, mörbultad och uppsvullen, men mådde ändå bra. Vilken känsla att få upp honom på magen! Går ej att beskrivas med ord. eftersom han varit hon i mina tankar fick han stå ut med att bli kallad hon några gånger innan jag vande mig. :)

Han hade en enorm, mörk kalufs som stod rakt upp. Han var helt enkelt en Vilgot från första stund

.