Nette och Kimmo bjöd in oss på inflyttningskaffe ikväll. Familjen samlades. Mamma, pappa, Nette, Kimmo, Sandra, Robin, Sandras kompis Erica, Anne, Mårten och så vi fyra. Bara Lina och Natalie saknades.
Stämningen var högljudd (som alltid), pojkarna lekte och busade med Robin (som sig bör när han är med), vi åt och drack (som alltid), vi pratade, skrattade och hade så trevligt. (som alltid)
Sandra och Erica förfestade, mamma och vi tre systrar trängde ihop oss i en säng och skrattade, skrattade, pratade och pratade tillsammans med ungdomarna. Tänk att tre generationer umgås som om vi aldrig gjort något annat. De flesta samtalsämnen avverkades. Allt från feststoryn till framtida yrkesval.
Emellanåt spelades det på telefoner och datorer, jag försökte lära pappa använda hans nya telefon och Mårten fick datorgrejer att fixa.
Ted var så uppspelt att man kunde ha trott att han var duracell pupun som dragit några battery-drinkar.
Men när klockan blev halv 10 visade minstingen tydligen tecken på trötthet (hysteriskt gråtande utan orsak) så det var bara att packa ihop och köra hemåt.
Jag är så glad att jag har den här underbara familjen.
Jag är glad över att vi har det så här roligt och avslappnat tillsammans.
Jag är glad att vi alla bor inom 20 min från varann.
Mina underbara föräldrar som ställer upp i vått och torrt och som bryr sig så mycket om oss alla.
Mina härliga systrar som vi delat så mycket med och som alltid finns där.
Mina fina syskonbarn som så fort växer upp och blir vuxna men ändå vill umgås med moster.
Mina duktiga svågrar som gifte in sig i den galnaste och härligaste familjen ever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar